Inspiration till hemmabio: Upplev Paris genom filmens värld

Paris genom filmens värld

ParisKulturellt arv

 Marion Cotillard och Owen Wilsons i “Midnatt i Paris” av Woody Allen
© Roger Arpajou / 2011 Mediapro, Versátil Cinema, & Gravier Productions - Marion Cotillard och Owen Wilsons i “Midnatt i Paris” av Woody Allen

Lästid: 0 minPublicerad den 12 januari 2021, uppdaterad den 17 januari 2022

Paris och film är en evig kärlekshistoria! Med sin glamorösa och inbjudande atmosfär är Ljusets Stad ständigt en populär miljö för filmteam och regissörer. Följ med i deras fotspår, från toppen av Eiffeltornet till Seines kajer, och besök några av filmvärldens favoritplatser ...

Vi börjar med lite bakgrundskunskap: Den 28 december 1895 anordnade bröderna Louis och Auguste Lumière den första offentliga filmvisningen med sin kinematograf i den så kallade indiska salongen på Grand Café på Boulevard des Capucines. Sedan denna premiärdag har banden mellan filmkonsten och Paris bara blivit starkare och starkare. Filmkonsten älskar Paris lika mycket som Paris älskar filmkonsten. Reklamfilmer, TV-draman, kortfilmer och långfilmer … varje dag äger nästan tio filminspelningar rum i Paris.

Det symboliska Eiffeltornet

Vi börjar med den främsta symbolen för Paris, en verklig totempåle för alla filmproducenter som tydligt vill förankra sin film i Paris. Eiffeltornet är enormt populärt runt om i världen och syns mer eller mindre framträdande på ett oräkneligt antal filmaffischer (Den röda ballongen, Sista tåget, Benjamin Gates, Råttatouille, Same old song …). Men det visas ännu oftare på film. Man kan lätt förstå att det spelar en central roll i filmer som The mystery of the Eiffel Tower, À l’assaut de la Tour Eiffel och Mannen i Eiffeltornet, men Paris ”Järnlady” intar också en framstående plats i många av filmvärldens största succéer. Som när Roger Moore rusar uppför trapporna på jakt efter Grace Jones i Levande måltavla, när Mimi-Siku klättrar barfota uppför tornet i En indian i stan och när Jackie Chan och Chris Tucker slåss på restaurangen Jules Vernes i Rush Hour 3. Bland alla regissörer som älskar att filma det ikoniska tornet finner vissa ett säreget nöje i att även misshandla det. I Independence Day, Armageddon, Den stora kapplöpningen jorden runt och Mars Attacks får vi se det tillintetgöras av meteoriter, kanonkulor eller en laserstråle. Det vore verkligen synd!

Champs-Elysées, i solsken och i regn

Triumfbågen är liksom Eiffeltornet en viktig markör för att förankra en film eller en filmscen i Paris. Och det är inte att undra på att den så ofta används i filmer med sitt imponerande perspektiv över Champs-Elysées. I den oändliga listan över scener där Triumfbågen förekommer tänker man framför allt på en kultscen, och det är när Jean Seberg går längs Champs-Élysées och säljer New York Herald Tribune i en figurformad T-shirt i Till sista andetaget.

En barrunda i filmens värld

Åh det lilla parisiska bistrot ... Filmvärlden föredrar att presentera det som i gamla tider med en bardisk i zink, avfasade speglar, rutiga dukar och rottingstolar på terrassen. Man finner det i olika varianter i olika filmer, såsom i Paris (Aux Folies, 8 rue de Belleville), Agent 117 – Uppdrag i Kairo (Auberge Pyrénées Cévennes, 106, rue de la Folie-Méricourt) och Amelie från Montmartre (Café des Deux Moulins, 15 rue Lepic). Men priset går till Bistrot La Renaissance (112, rue Championnet) som är en verklig filmstjärna i detta sammanhang då det har varit med i så olika produktioner som Andras blod, Muta & Kör och Inglorious Basterds av Quentin Tarantino!

Den parisiska restaurangen

I Paris finner man gott om speciella och särpräglade restauranger. Inte undra på att dekoren på de stora parisiska restaurangerna drar till sig filmkamerans uppmärksamhet. De kan vara glamorösa såsom Lapérouse (där Serge träffar Jane i Gainsbourg – Ett legendariskt liv) eller praktfulla med ljuskronor och vackra glaspartier såsom på La Grande Cascade (där Deneuve väntar på terrassen i Belle de jour – Dagfjärilen). Den stora parisiska restaurangen inspirerar också till tecknade filmer. Den berömda Chez Gusteau i Råttatouille är en väldokumenterad kopia av restaurang La Tour d’Argent vid bron Pont de la Tournelle. Men när ett filmteam sätter fokus på en stor parisisk restaurang är det ibland även för att vända den upp och ner. Som i Nikita där en tungt beväpnad Anne Parillaud ödelägger köket på restaurang Train Bleu istället för att stanna kvar vid sitt bord och dricka upp champagnen under de förgyllda taken.

Legendariska Montmartre

Montmartre och film är en gammal historia. I Montmartre har några av de största klassikerna inom fransk film spelats in, såsom Mördare utan ansikte, De 400 slagen och French cancan. En tradition som sträcker sig in i nutiden. Atmosfären i Montmartre genomsyrar Amelie från Montmartre, från speceriaffären Au Marché de la Butte till vinrankorna på Rue Saint-Vincent och parken Square Willette vid foten av Sacré-Cœur. Och när filmkameran inte är på plats i Montmartre är det Montmartre som placerar sig framför kameran. I En amerikan i Paris liksom i Moulin Rouge äger många scener rum i ett rekonstruerat och färgstarkt Montmartre.

Romantik längs kajerna

Vad kan vara mer romantiskt än en sen kvällpromenad längs Paris broar och kajer? Se bara på Marion Cotillard och Owen Wilson när de flanerar längs kajerna i Midnatt i Paris... Men dessa miljöer används ibland även för andra ändamål. När Leonardo di Caprio går under Bir-Hakeim-bron i Inception eller när Matt Damon ger sig ut på Pont Neuf i The Bourne Identity är det inte precis några romantiska promenader det rör sig om ... Kajerna längs Seine är och förblir dock den perfekta inramningen för en kärlekshistoria. Bland de otaliga scener som filmats utmärker sig Cary Grants och Audrey Hepburns berömda promenad längs Quai de Montebello i Charade från 1963 som en av de mest oförglömliga. Lustigt förresten att tänka på att det är i exakt samma parisiska miljö som Audrey Hepburn några månader senare kommer att förföra William Holden i Livat i Paris och därefter Peter O’Toole i Hur man stjäl en miljon. Men okej, det är som hon själv sa, ”Paris är alltid en bra idé” ...

Av Julien Hirsinger