Landskapet Champagne är den region i Frankrike som har flest målade kyrkfönster. Denna flerhundraåriga tradition är i dag mer levande än någonsin. Hur har denna konstart lyckats förnya sig och inspireras av samtida konst? Är hantverket detsamma som förr? Flavie Serrière Vincent-Petit, restauratör och konstnär baserad i Troyes, berättar.
Vilken definition skulle du ge det målade glasfönstret?
Jag tänker på Jean Lafonds definition: "Det målade kyrkfönstret är en dekorativ komposition som får sin effekt av genomskinligheten av sitt material och vars huvudsakliga element är glaset." Den är tillräckligt bred för att inkludera kyrkfönstren från medeltidens första del liksom den samtida versionen av denna konstart. Man kan också säga att det är fråga om en uppsättning glasbitar sammansatta av ett nätverk av bly. Det finns också en annan definition som jag uppskattar, nämligen Vitellions, en tysk munk från 1000-talet. Enligt honom är kyrkfönstret det medium som förvandlar det fysiska ljuset till gudomligt ljus.
Vilket samband finns det mellan ditt arbete som restauratör och ditt arbete som konstnär?
De stimulerar varandra. När man restaurerar försöker man återge den totala synligheten till det antika verket, samtidigt som man respekterar dess autenticitet. Det är ett lugnt och meditativt arbete. När man skapar är det mer stressigt, man tar en risk varje gång. Det gamla kyrkfönstret inspirerar i hög grad det samtida skapandet, som förankras i ett tekniskt och ikonografiskt förflutet, men i en helt ny version. Gamla kyrkfönster är en av mina stora inspirationskällor som har stort inflytande på mina projekt.
Vari ligger skillnaden mellan det gamla kyrkfönstret och det samtida målade glasfönstret?
Jag är inte säker på att det finns någon. Mina konstnärliga projekt är baserade på gamla tekniker, som även tjänar det samtida konsthantverket, projektet i sig och byggnaden. Det är dessa gamla tekniker som kan ändra inställningen och infallsvinkeln.
Matisse, Chagall, Soulages, Benzaken, Raysse… Vilken inställning har konstnärerna till det målade glaset?
En av stötestenarna i den samtida konsten är att förneka detta genomskinliga medium och att försöka förvandla det till en opak duk, istället för att spela med det som är själva grundväsendet i glasmålningen: konfrontationen mellan ogenomskinlighet, genomskinlighet och opalescens. Att arbeta med ett dubbelsidigt och genomskinligt medium kan vara väldigt destabiliserande. Det kan ha som resultat en ytlig sida, som på 1800-talet, ett konstnärligt verk på glas, och inte ett fönster som är en del av arkitekturen. Man glömmer detta ackompanjemang då det är just det som utgör själva målet med glasmålningen. Det som intresserar mig är ljuset. Det finns inga målade kyrkfönster utan arkitektur och tack vare detta arkitektoniska krav skapar man ljusa utrymmen. Utan dialog mellan glasfönstret och arkitekturen, förlorar man något.
För att ta reda på mer:
- "Chagall, Soulages, Benzaken… det samtida målade glasfönstret": Katalog till utställningen organiserad i Paris 2015 av Cité de l’architecture et du patrimoine.
- För att beundra Flavie Serrière Vincent-Petits verk, ta en sväng till kyrkan i Serqueux, länsstyrelsen i Aube eller i Fey-en-Haye i Meurthe-et-Moselle.
- För att upptäcka Troyes
- För att förbereda din resa till Champagne
Av Lisa Azorin
Journalist/redaktris
