Soufrière som kallas för dem gamla damen eller "vié madanm la" på kreol är huvudattraktionen i Guadeloupes nationalpark.
Vare sig man är barn eller vuxen, sportig eller inte särskilt, behöver man framförallt ett bra par skor, en vindjacka, en baddräkt ... och lite uthållighet. Vandringen runt och på denna aktiva vulkan på södra delen av ön Basse-Terre är ett minnesvärt ögonblick. Utan tvekan.
Njut av skådespelet
Soufrière är den högsta toppen i de mindre Antillerna. På sin höjd av 1467m erbjuder Soufriere en unik 360 graders utsikt över dalen, Grande Terre, södra Basse-Terre, Karibiska havet och de omgivande öarna. Saintes, Marie-Galante och Dominica. Att titta på soluppgången från toppen är en oförglömlig syn ... vilket dock kräver att man stiger upp tidigt, det tar minst två timmar att bestiga berget för de snabbaste.
Bada i 30 graders vatten
Uppstigningen på Soufrière börjar med bil. Bains Jaunes, fem kilometer från staden Saint-Claude, är den första etappen och man kommer hit via en vacker skogsväg. På 950 meters höjd hittar man en liten parkering, men framförallt bassänger med ljummet vatten som kommer direkt från vulkanens inre. Ett äkta naturligt spa! Det svavelhaltiga vattnet vid trettio grader lär har uppiggande egenskaper, särskilt för trötta muskler. När man har vandrat långt är det extra skönt!
Upptäck den tropiska växtligheten
Grönt, grönt, grönt överallt! Gigantiska träd, trädormbunkar, stryplianer, trassliga rötter ... På den delvis asfalterade vägen som klättrar upp till platån Savane à Mulets sprider regnskogen sina vackraste tillgångar runt sig i en maximal luftfuktighet. Efter en halvtimmes vandring når man vulkanens fot där atmosfären och landskapet förändras. Vinden blåser hårt och växtligheten börjar att vissna ner. På klättringens sista del växer lavar och mossar på de steniga väggarna och komponerar en magnifik röd-orange tapet med vilda orkidéer och gula bergsblommor.
Dansa på vulkanen
Lita inte på vilande vulkanen. Om Soufriere är i tillfällig vila (det sista stora utbrottet inträffade år 1976 efter den år 1797), fortsätter den att bubbla och spotta värmen från dess inre via ett mångfald av hål. När man närmar sig toppen ser man fumaroler och svavelhaltiga ångor som påminner om en atmosfär i Jurassic Park. På vissa ställen är tystnaden imponerande, man störs bara av kväkande vänliga små grodor som har koloniserat platsen. När det gäller lukten ... Den känner man lätt igen: det luktar ruttet ägg vilket är karakteristiskt för svavel!
För att ta reda på mer:
Av Pascale Filliâtre
