Vulkanön Réunion reser sig som en grön oas mitt i den djupblå Indiska oceanen. Genom århundraden har kulturella möten mellan afrikaner, européer, indier och invånare från dåtida Indokina format Réunion och skapat den spännande plats som ön är idag, cirka 90 mil från Madagaskars kust. Historien vingslag får djungelns träd att vaja stolt, för Réunion är mycket mer än himmelska stränder och ett löfte om solgaranti!
Réunion upptäcks och annekteras av Frankrike
Réunion var långt in i vår tideräkning en obebodd ö, och den nuvarande befolkningen har den portugisiska upptäcktsresanden Pedro de Mascarenhas (1483-1555) att tacka för sin hembygd. Han sägs nämligen ha upptäckt denna vackra ö som präglas av de två vulkanerna Piton des Neiges (3069 m) och Piton de la Fournaise (2361 m).
Först cirka 150 år efter upptäckten av Réunion kom det människor till ön. Det var fransmännen som annekterade Réunion som skulle fungera som en länk i handelsvägen till Indien. 1665 etablerade således det franska handelskompaniet Compagnie Française des Indes en koloni på Réunion som då hette Île Bourbon.
Vittnesbörd från den grymma slaveritiden
I takt med fransmännens annektering planterades sockerrörsplantager över en stor del av ön. Dessa drevs med slavar från södra Afrika ända fram till avskaffandet av slaveriet 1848. Idag är fortfarande flera platser på ön präglade av det förflutna. I Saint-Gilles-les-Hauts kan man besöka den gamla plantagegendomen Musée de Villèle som fram till 1927 ägdes av familjerna Desbassyns och Villèle som utnyttjade slavarnas arbetskraft. Egendomen ligger mitt bland plantagen och idag kan museibesökarna bland annat besöka dess trädgård, kapell och slavarnas sjukhus. Ett annat vittnesbörd från slaveriet finns i Saint-Leus gamla sockerfabrik, som idag är omvandlat till museet Stella Matutina Museum.
Fram till avskaffandet av slaveriet flydde många slavar högt upp i bergen där de skapade små svåråtkomliga byar. Enligt en legend räddade Réunions beskyddarinna ”den svarta jungfrun” slaven Mario från ett misslyckat flyktförsök. Slavägaren upptäckte nämligen flyktförsöket och skickade sina jägare efter honom. Mario bad om hjälp till sin lilla svarta figur av Jungfru Maria, som han gömde under en sten. När jägarna hittade honom och skulle gripa honom växte det ut taggiga törnegrenar framför dem och blockerade deras väg. På så sätt undvek Mario att bli fångad, och idag har den plats där han gömde den lilla figuren ersatts av en staty av en svart Jungfru Maria. Den besöks varje år av pilgrimer och lokalbefolkningen som kommer för att be om ett mirakel.
På Réunion kan statyn besökas nära kyrkan Sainte Marie som ligger vid floden Rivière des Pluies.
Låt dina smaklökar upptäcka smaker, dofter och aromer från ön Réunion i Indiska oceanen, som var en knutpunkt i det berömda "Kryddhavet" och har tagit till sig aromer från hela världen.
Musik och festivaler på Réunion
Kulturen på Réunion är såsom nämnts en blandning av influenser från många delar av världen. Efter avskaffandet av slaveriet hämtade man arbetskraft från Indien, Östafrika och Indokina (Laos, Kambodja och Vietnam). Bland annat har en av Réunions största festivaler kommit till denna ö i Indiska oceanen genom indiska tamiler och andra invånare från Sri Lanka. Ljusfestivalen Dipavali hålls varje år från mitten av oktober till mitten av november och är tamilernas viktigaste högtid som lockar cirka 20 000 besökare från hela ön. Här firas ljusets och lyckans gudinna Latchimi med processioner och levande ljus efter mörkrets inbrott, medan man under dagen besöker sina grannar och bjuder varandra på olika bakverk. Festivalen kan upplevas i städerna Saint-André, Saint-Paul, Saint-Leu, Saint-Pierre och i Östra Hamnen.
Dansa till musik som finns upptagen på Unescos världsarvslista
Liksom Réunions maträtter är även musiken influerad av flera olika kulturer. Sega är en av de mest kända musikstilarna. Den har sitt ursprung i slavarnas musik och de första stroferna är helt komponerade med traditionella instrument såsom triangel och ”ravanne” som är en slags stor tamburin. Musik användes som ett sätt att protestera mot samhällets orättvisor, och idag finns tre olika typer av Sega-musik på Unescos lista över det immateriella kulturarvet.
På Réunion kan man också dansa till maloya-musik, som i likhet med Sega har sina rötter i rytmer som kommit till ön med afrikanska slavar och de indiska arbetare som sedan ersatte dem. Denna ”folkmusik”-genre jämförs ibland med amerikansk blues.
Fascinerande kulturmöten, historia och traditioner på Réunion - #1
För ytterligare information:
Av Redaktionen
